Containerfrakt från Kina till Sverige – så räknar du hem hela kostnaden

Ska du fylla din första container från Kina till Sverige? I den här guiden går jag igenom olika fraktalternativ, vanliga tilläggsavgifter, hur du undviker överraskningar i hamn och hur du räknar ut din faktiska kostnad per produkt. Målet är att du ska känna att du har kontroll på både siffrorna och riskerna innan du bokar.

Containerfrakt kan se enkel ut på pappret, särskilt när du får ett kort mejl med ett pris per container. I praktiken består din verkliga kostnad av många mindre delar, från lokala avgifter i Kina och Sverige till tull, moms och inrikestransport. Får du med alla delar blir kalkylen betydligt mer robust och du slipper obehagliga överraskningar när godset väl har landat.

1. FCL eller LCL – när lönar sig vad?

Det första valet är ofta om du ska boka en egen container eller dela med andra via samlastning. Det brukar beskrivas som FCL, full container load, och LCL, less than container load.

• FCL passar när du har tillräcklig volym för att fylla en stor del av en 20 eller 40 fots container, eller när du vill ha full kontroll och minimera hantering.
• LCL passar när volymen är mindre och du inte kommer i närheten av att fylla en egen container, men ändå vill ha sjöfraktens kostnadsnivå.
• En tumregel är att FCL börjar bli intressant när du når runt 60 till 70 procent av containerkapaciteten, räknat i kubik eller vikt.
• Glöm inte att det är totalkostnaden som avgör, inte bara fraktpriset. LCL kan ha lägre fraktpris men högre hanteringsavgifter per kubik.

2. Fraktalternativ och transittider

När vi pratar containerfrakt tänker många på klassisk sjöfrakt från hamn till hamn. Men även inom sjöfrakt finns olika upplägg, och i vissa lägen kan kombinationer vara intressanta.

• Klassisk sjöfrakt FCL är standard när du fyller en container. Transittiden beror på rutt men ligger ofta runt fyra till sex veckor hamn till hamn.
• LCL samlastning ger dig sjöfrakt även vid mindre volymer, men med fler omlastningar och ibland längre ledtid.
• Fast track lösningar med prioriterad lossning eller snabbare anslutningar kan vara motiverade om du jagar lanseringsdatum.
• Kombinationer som del av volymen på sjö och en mindre del på flyg kan vara ett sätt att balansera kostnad och tid vid kampanjer och lanseringar.

3. Huvuddelar i kostnaden – mer än bara sjöfrakt

För att få en rättvis bild av din containerfrakt behöver du bryta ner kostnaden i flera delar. Då ser du vilka kostnader som går att påverka och vilka som är mer låsta.

• Sjöfrakt från kinesisk avgångshamn till svensk ankomsthamn.
• Lokala kostnader i Kina, till exempel terminalhantering, lastning, dokumentavgifter och säkerhetsavgifter.
• Lokala kostnader i Sverige, till exempel hamnavgifter, lossning, terminalhantering, dokumentavgifter och eventuella lagringskostnader.
• Tull och andra myndighetsavgifter baserat på HS kod, varuvärde och tullsats.
• Moms beräknad på tullvärde plus frakt och tullavgifter.
• Inrikestransport från hamn till ditt lager eller till 3PL, ofta med lastbil.

4. Vanliga tilläggsavgifter och hamnkostnader

Det är inte ovanligt att det som kallas local charges i offert eller faktura kommer som en överraskning första gången. Genom att veta vad du ska fråga efter blir bilden tydligare.

• Terminalhantering, ibland benämnt THC, för hantering av container i hamn.
• Dokumentavgifter för utfärdande av fraktdokument, tullunderlag eller andra papper.
• Säkerhetsavgifter, till exempel relaterade till kontroller av containrar.
• Lagringskostnader om din container står kvar i hamnen längre än ett visst antal fria dagar.
• Tillägg som bränsletillägg eller högsäsongstillägg som kan variera över tid.

Be alltid om att få en offert där sjöfrakt och lokala kostnader är tydligt separerade, och där det framgår vilka tillägg som kan tillkomma i ett normalfall.

5. Incoterms och ansvar – vem betalar vad?

Vilka kostnader du faktiskt får beror inte bara på fraktupplägget, utan också på vilket incoterm ni har i avtalet med leverantören. Här blandas det tyvärr ofta ihop, vilket leder till att kostnader hamnar på fel part.

• Med FOB tar leverantören ansvar fram till dess att godset är lastat på fartyget. Du tar kostnader från avgångshamn och framåt.
• Med CIF eller CFR ingår frakt till ankomsthamn i priset från leverantören, men lokala kostnader i Sverige hamnar på dig.
• Med DDP ingår i teorin allt fram till din dörr, men du behöver vara säker på att upplägget sköts korrekt med tull och moms.
• Se till att offert och orderbekräftelse tydligt speglar valt incoterm, och att det går att räkna baklänges till en rimlig totalsumma.

6. Så räknar du kostnad per produkt

För att kunna sätta pris och bedöma lönsamhet behöver du få ner containerfrakten till en kostnad per enhet. Det är inte svårt, men kräver att du tar med alla delar.

• Summera alla kostnader för sändningen: varuvärde, frakt, lokala avgifter, tull, moms och inrikestransport.
• Bestäm om du vill fördela kostnaden per enhet, per kilo eller per kubikmeter, beroende på hur ditt sortiment ser ut.
• För blandade produkter kan du först räkna fram kostnad per kubik eller kilo och sedan fördela på respektive produkt efter förbrukad volym eller vikt.
• Lägg gärna till en liten buffert för valutaförändringar, oväntade avgifter och mindre avvikelser mellan kalkyl och verklighet.

7. Förenklat kalkylexempel

Här är ett förenklat räkneexempel bara för att illustrera principen. Siffrorna är påhittade men strukturen är densamma som jag använder i riktiga projekt.

• Varuvärde: 120 000 SEK
• Sjöfrakt FCL: 25 000 SEK
• Lokala kostnader Kina: 5 000 SEK
• Lokala kostnader Sverige: 10 000 SEK
• Tull (till exempel 4 procent på tullvärdet): 6 000 SEK
• Inrikestransport till lager: 7 000 SEK

Totalkostnad före moms blir då 173 000 SEK. Om du har 4 000 enheter i containern får du en ren kostnad per enhet på cirka 43 kronor före moms. Här kan du sedan lägga på din bruttomarginal, overhead och allt annat som krävs för att priset ska bli hållbart.

8. Vanliga fallgropar och hur du undviker dem

De vanligaste problemen jag ser med containerfrakt uppstår inte på grund av enskilda felpriser utan på grund av bristande helhetssyn. Några typiska exempel:

• Att bara titta på sjöfrakten och inte på lokala kostnader i Sverige, som ibland kan vara minst lika höga.
• Att underskatta påverkan av ledtid och likviditet. En full container som står still i sex veckor binder kapital.
• Att inte ha en plan för vad som händer om containern blir försenad, fastnar i tullen eller behöver omlastas.
• Att inte låta fraktkalkylen påverka produktval, förpackning och volym från början.

9. Kort checklista för din första container

Avslutningsvis en kondenserad checklista som du kan använda när du planerar din första containerfrakt från Kina till Sverige.

• Val mellan FCL och LCL är gjort utifrån verklig volym, vikt och totalkostnad.
• Offert från speditör är uppdelad på sjöfrakt och lokala kostnader i både Kina och Sverige.
• Valt incoterm är tydligt och stämmer med vem som betalar vilka kostnader.
• HS koder och tullsatser är kontrollerade så att du vet nivån på tull och avgifter.
• En enkel fraktkalkyl visar totalkostnad per enhet, inklusive alla fasta kostnader.
• Plan finns för inrikestransport från hamn till ditt lager eller till 3PL.
• Du har tänkt igenom risker kring förseningar och hur du kommunicerar med kunder om något drar ut på tiden.

Relaterat: DDP eller FOB – så väljer du rätt incoterm · HS koder och tulltaxa – grunden för tullkostnaden · Importera från Kina – praktisk checklista för små serier