HS-koder och tulltaxa vid import från Kina och Vietnam, så hittar du rätt kod och tullsats

HS-koden styr väldigt mycket mer än många tror. Den avgör tullsatsen, vilka dokument som krävs, om det finns antidumpningstullar och ibland också om din vara omfattas av särskilda säkerhetsregler eller licenskrav. Gör du fel kan du få efterdebiterad tull, stopp i tullen, uteblivna leveranser och jobbiga frågor vid en revision.

I den här guiden går jag igenom hur du som importör kan arbeta mer strukturerat med HS-koder och tulltaxa när du importerar från Kina och Vietnam. Fokus ligger på praktiska steg, exempel och kontrollpunkter som gör att du kan sova lite bättre natten innan nästa container når Europa.

1. Varför HS-koder är så viktiga vid import från Asien

Om du bara ser HS-koden som en sifferrad som speditören vill ha missar du mycket av poängen. En korrekt varukod hjälper dig att:

• Räkna ut korrekt tull och moms i din kalkyl redan innan du lägger order.
• Förstå om det finns extra kostnader eller risker, till exempel antidumpningstullar eller kvoter.
• Se vilka dokument och intyg som behövs för att tullen ska släppa godset utan problem.
• Visa vid revision att du har arbetat seriöst och kan motivera ditt val av kod.

Tvärtom kan en slarvig klassificering leda till att en i övrigt lönsam produkt blir för dyr, eller att du plötsligt får retroaktiv tull på flera års import.

2. Förstå strukturen, HS, KN och TARIC

Det finns flera begrepp som ofta används lite blandat. I grunden hänger de ihop och bygger på samma struktur.

• HS-koden är den internationella basen på sex siffror. Den tas fram av World Customs Organization och används av de flesta länder i världen. Exempel, 9403 20 för vissa typer av möbler.
• I EU byggs HS vidare till ett KN-nummer på åtta siffror, den kombinerade nomenklaturen som används för handel, statistik och deklarationer.
• I Tullverkets Tulltaxa ser du ofta tio siffror. De sista siffrorna kopplas till EU:s TARIC, som hanterar tullförmåner, tilläggstullar, kvoter och andra handelspolitiska åtgärder.
• I praktiken kan samma nummer kallas HS-kod, KN-nummer, varukod eller tulltaxenummer i olika system, men allt bygger på samma ramverk.

Att förstå var i strukturen du befinner dig gör det lättare att läsa Tulltaxan på rätt sätt och förstå varför vissa rader ser ut som de gör.

3. Så använder du Tulltaxan och TARIC i praktiken

För svenska importörer är Tullverkets Tulltaxa den naturliga startpunkten. Där hittar du både varukoder, tullsatser och en stor del av regelverket runt varan.

• Gå till Tulltaxan via Tullverkets webbplats och välj sökning på text eller kod.
• Börja med ett eller ett par nyckelord, gärna på engelska om svenska termer ger få träffar. Exempel, office chair, LED lamp eller power bank.
• Identifiera rätt kapitel, avdelning och rubrik. Öppna sedan rubriken steg för steg ner mot åtta eller tio siffror.
• Lägg tid på att läsa anmärkningar till avdelning och kapitel. Det är här många varor flyttas från en rubrik till en annan, och det är lätt att hamna fel om du bara tittar på rubriktexten.
• Kontrollera tullsats, eventuella antidumpningstullar, kvoter och andra åtgärder. Vid behov kan du be din speditör dubbelkolla mot EU:s TARIC-databas.

Tips, spara en PDF eller skärmdump av sidan i Tulltaxan där din valda kod syns tillsammans med tullsats och anmärkningar. Den blir ett bra underlag både internt och vid diskussion med speditör eller Tullverket.

4. Utgå från varans objektiva egenskaper

När du väljer HS-kod är det varans faktiska egenskaper som styr, inte vad du kallar den i din webshop eller hur leverantören har beskrivit den i offert och faktura.

• Material, funktion, användningsområde, konstruktion och nivå av förädling är nyckelfaktorer.
• Set och kit klassas ofta utifrån varans huvudsakliga karaktär. Ett barbequeset med många delar kan till exempel klassas utifrån den del som dominerar värdet eller funktionen.
• Reservdelar klassas normalt där huvudvaran finns. Finns en specifik delposition används den, annars placeras delen i huvudvarans rubrik.
• För blandmaterial, till exempel textil med blandning bomull och polyester, kan materialprocent styra både kod och tullsats.

Här är tekniska datablad, materiallistor, foton och ibland provexemplar guld värda. Utan dessa gissar du mer än du klassificerar.

5. Arbeta i rätt ordning med tolkningsreglerna

HS-systemet bygger på ett antal allmänna tolkningsregler. Du behöver inte kunna alla ord för ord, men du tjänar mycket på att förstå hur de används i vardagen.

• Börja alltid med att läsa rubriker och underrubriker, men låt lagtexten och anmärkningarna avgöra. Den korta rubriktexten är bara en sammanfattning.
• Gå från generellt till specifikt. Om två koder verkar möjliga väljer du i regel den som mest exakt beskriver varan enligt rubriktext och anmärkningar.
• För set och blandade varor används regeln om huvudsaklig karaktär. Om den inte går att fastställa används den kod som i nummerordning kommer sist av de tänkbara.
• På EU-nivå kan två koder med väldigt lik text ha helt olika tullsatser. Därför behöver du läsa hela vägen ner i strukturen, inte stanna på en rubrik som låter ”ungefär rätt”.

6. Bekräfta tullsats, moms och andra avgifter

När du hittat en sannolik kod måste du ta reda på vad den betyder ekonomiskt. Här börjar det bli direkt relevant för dina kalkyler.

• Slå upp koden i Tulltaxan och kontrollera tullsats i procent. Notera om det finns olika satser beroende på ursprungsland.
• Se om det finns tilläggstull, antidumpningstull eller kvoter som träffar varan när den kommer från Kina eller Vietnam.
• Beräkna tullvärdet, det vill säga varuvärde plus vissa kostnader, och därefter importmoms på tullvärde plus tull.
• Kontrollera om koden utlöser krav på särskilda intyg, till exempel ursprungsintyg för tullförmåner eller certifikat för skyddsregler.

En enkel tumregel, din HS-kod ska gå att koppla direkt till den tullsats och de regler du använder i din kalkyl. Om du inte kan förklara sambandet är något oklart.

7. Dokument du bör ha redo för klassning

En bra klassificering bygger på bra underlag. Utan dokumentation blir det svårt att motivera din kod om någon frågar i efterhand.

• Tekniska specifikationer och datablad, till exempel spänning, effekt, material, funktion, kapacitet och användningsområde.
• Materiallista med procentandelar för sammansatta varor. Speciellt viktigt för textil och varor med flera huvudmaterial.
• Bilder ur flera vinklar, gärna både produktbilder och foton på etiketter, typplåtar och märkning.
• Bruksanvisning eller kort användningsbeskrivning när funktionen inte är självklar.
• Eventuella tidigare klassificeringsbesked, interna noteringar eller referenser från liknande produkter du redan importerar.

Samla detta i en enkel digital mapp per artikelnummer. Det blir ditt interna arkiv om du någon gång behöver bevisa hur du har tänkt.

8. Vanliga misstag som kostar pengar

Efter många år med import från Kina och Vietnam ser jag samma misstag återkomma gång på gång.

• Att välja kod utifrån lägsta tullsats istället för varans faktiska egenskaper. Det kan fungera ett tag, men blir dyrt när Tullverket eller en revisor börjar ställa frågor.
• Att ignorera avdelnings- och kapitelanmärkningar som tydligt säger att vissa varor hör hemma i ett annat kapitel än du först trodde.
• Att kopiera leverantörens HS-kod rakt av utan att kontrollera mot Tulltaxan och EU:s struktur. Leverantören utgår ofta från helt andra regler.
• Att använda olika koder för samma vara i olika deklarationer. Det ser snabbt konstigt ut vid en revision och väcker onödiga frågor.
• Att inte uppdatera klassningen när produkten ändras, till exempel vid nytt material, ny konstruktion eller ny sammansättning i ett kit.

9. Konkreta exempel på klassning i praktiken

Det blir ofta lättare att förstå principerna med några förenklade exempel. Dessa är inte tänkta som exakta koder du ska kopiera, utan som illustration av hur du kan resonera.

• Powerbank
  En portabel powerbank med litiumjonceller klassas normalt som batteri eller ackumulator, inte som generellt mobiltelefontillbehör. Kapacitet, celltyp och spänningsnivå styr vilken underindelning som blir rätt. Här spelar teknisk specifikation stor roll.
• Kontorsstol i trä och metall
  Kontorsstol med hjul och gaspelare klassas inte bara som ”möbel i trä”. Funktion och konstruktion gör att den hamnar i en mer specifik kod för kontorsmöbler, där tullsatsen kan skilja sig från andra möbler.
• Elektronik-kit
  Ett set med kablar, laddare, adaptrar och små tillbehör klassas ofta som ett kit utifrån vad som ger huvudsaklig karaktär. En typisk lösning är att bedöma vilket innehåll som dominerar både värde och funktion och klassificera hela kitet där.
• Textil med blandning bomull och polyester
  Här spelar materialprocent stor roll. Om bomull dominerar över en viss nivå kan den styra in varan i en kod med annan tullsats än om syntetfibern dominerar. Att bara skriva ”cotton blend” räcker sällan vid en seriös klassning.
• Reservdel till maskin
  Finns en specifik delposition ska den användas. Om inte, hamnar reservdelen där huvudmaskinen klassas. Ett datablad eller sprängskiss är ofta avgörande för att förstå hur delen ska bedömas.

10. Förhandsbesked, BTI, och när det är värt det

Vid större volymer eller produkter där kodvalet verkligen spelar roll kan ett bindande klassificeringsbesked, BTI, vara en bra investering.

• BTI är ett bindande besked från tullmyndigheten om vilken varukod som ska användas för en viss vara.
• Beslutet gäller i hela EU under en viss tid, så länge varan inte ändras väsentligt och regelverket inte får större ändringar.
• Du ansöker hos Tullverket och behöver lämna in bra underlag, ofta ritningar, teknisk specifikation, bilder och ibland prov.
• BTI är särskilt intressant när små skillnader i kod ger stor skillnad i tullsats, eller när du planerar långsiktig import av samma produkt från Kina eller Vietnam.
• När du väl har ett BTI bör du använda det konsekvent i alla relevanta deklarationer och spara beslutet tillsammans med dina övriga underlag.

11. Bygg en intern rutin för klassificering

Det viktigaste för att få ordning på HS-koder och tulltaxa är att göra klassificeringen till en rutin, inte ett ad hoc-jobb varje gång en ny vara dyker upp.

• Skapa en enkel klassningsmall där du samlar teknisk information, materialprocent, bilder, valda koder och motivering.
• Lägg till länk eller skärmdump från Tulltaxan för varje kod, tillsammans med datum när du senast kontrollerade uppgifterna.
• Utse en person som är huvudansvarig för varuklassificering och som håller ordning på ändringar, nya produkter och eventuella BTI-besked.
• Gör det till rutin att ställa frågor om klassning redan i inköpsfasen, inte först när deklarationen ska lämnas in.
• Gå igenom era viktigaste varor med jämna mellanrum och se om något i beskrivning, material eller regelverk har ändrats.

På så sätt blir HS-koder inte bara något ni löser för stunden, utan en naturlig del av ert sätt att arbeta med import från Kina och Vietnam.

12. Praktisk checklista för HS-koder och tulltaxa

Här är en sammanfattande checklista du kan använda inför nästa klassning eller uppdatering.

• Samla teknisk info, materialprocent, bilder och användningsbeskrivning för varan.
• Sök i Tullverkets Tulltaxa och identifiera relevanta kapitel och rubriker.
• Läs avdelnings- och kapitelanmärkningar noga och tillämpa tolkningsprinciperna stegvis.
• Välj den mest specifika kod som stämmer med varans objektiva egenskaper, inte med önskad tullsats.
• Kontrollera tullsats, eventuella tilläggstullar, kvoter och dokumentkrav.
• Beräkna tull och moms och uppdatera kalkylen för din produkt.
• Spara din klassningslogik i en enkel fil, tillsammans med utskrift eller skärmdump från Tulltaxan.
• Överväg BTI om värdet är högt, volymerna stora eller om du har en tydlig gränsdragningsfråga.
• Se till att samma vara alltid har samma kod i alla deklarationer, så att din statistik och historik håller ihop.

Relaterat: Incoterms för import från Kina · CE-märkning och dokument · Kvalitetskontroll i Kina · Sjöfrakt eller flygfrakt